Longing for lullabies

Är fortfarande i helgens eftersvallningar. Tanken var utflykt till Båstad på lördagen med Viktor Rosdahls vernissage på A&K. Vaknade på fel sida och stannade hemma. T hade hört av sig i veckan och signalerat att hon skulle med på Kleerupturnén och skrev upp mig på listan. Denna underbara dam! Bjöd in sällskapet som tack till improviserad drink/middag hos mig med Sangria och korvgrill på balkongen. Johan, Nils, Aje, Magnus, Josefin, StorFakiren mfl slöt upp tidigt och det var väldigt behagligt att få tid att uppdatera med var och en. Har svårt för dessa fragmentariska samtal som annars uppstår när man samtidigt ska agera värdinna med en leende överblick.

Åkte Pablo till Jeriko. Jag hopvikt i baksätet med fötterna upp genom takluckan på den vita bilen. Dumrökte en cigg på väg in. Salongsberusad på Sangria och Campari.

Spelningen var över förväntan. Stor-Klas öppnade med visuals, nickandes i lätt otakt med fokus på sina instrument. Publiken först lite tveksam men det blev snart fritidsgårds-stämning och handklapp. Minns första mötet med "With every heartbeat". En vän hade länkat till Kleerups myspace och sa att det var det bästa han hört på länge. Det var i januari 2007. Jag blev helt förstummad. Vissa människor har den där begåvningen som man knappt kan verbalisera, som är rent emotionell och intuitiv. Minns också att jag började gråta, oförklarligt, men det vällde upp en våg av sentimentalitet. Musik som manipulation, indeed. På Jerikos scen knicksade T runt bakom Andreas till Robyns sång och magin var lite bruten. Hennes egen storhet blev dessto mer uppenbar när hon själv sjöng. Kanske vackrast i Sverige, som sagt.

Ganska lugnt efteråt med stilla samtal i källarlogen. Storfakiren och Marit konststerade att deras kusiner faktiskt var gifta med varandra. På väg upp träffade jag Stor-Klas. Sällskapet gick mot hotellet för att lämna instrument och sedan vidare på herr Bjerkerts efterfest. Jag sa godnatt vid korsningen Föreningsgatan/Amiralsgatan och gick hem. Stor-Klas ringde när jag var på väg in genom porten. Ville komma förbi. Det fick han. Musik som manipulation. Och konst, indeed.